Det är några veckor sedan jag sist skrev.......
Jag hade en "deadline" för att hinna med
så mycket som möjligt i trädgården till midsommar.
Så jag har fixat och donat så mycket jag orkat.

Min yngsta dotter och hennes fästmö skulle få låna trädgården för en stor fest.

Och festen blev riktigt lyckad, med många glada vänner,
lekar, god mat och många skratt.

Men juni månad har dock inte hela tiden varit bara glädje och lycka.
Började redan i maj med att min make börja må konstigt.

Med många difusa symtom som anfåddhet, svettningar och trötthet.

De gav upphov till frustration, oro, ångest.....och magkatarr. 

 

Veckorna gick med otaliga besök på Vård Centralen.

Närakuten skickade honom i ambulans vidare.....till sjukhus akuten
Vårdcentralen i taxi en gång till........samma sjukhus.

112 samtal kl 02 på natten.

Efter många turer och undersökningar fick han slutligen "en diagnos"
En klaff i hans hjärta fungerar inte......
blodet tar fel väg.....och den måste opereras.

 

Med den insikten blev han ännu mer

rädd, deprimerad och inaktiv..............

Med hans bipolära diagnos i botten blev jag nu så stressad,

livrädd för att han skulle bli psykiskt sjuk också.

Men efter ett bra besök hos en läkare på VC som han litar på,

nu i veckan vaknade han upp och "började leva igen" 
Räddsla och oro finns kvar......men han rör på sig.
Är närvarande, pratar, skrattar och deltar.

 

Nu väntar ett besök på kardiologen och en tid för operation.

 

Vi är mycket nära varandra......ett stycke.
Efter 30 år så "slipas ens kanter av"
och man blir som två pusselbitar som passar ihop.

 

Den 18 juni 1994 träffades vi på Kolingen / Engelen i gamla stan.

Sedan dess har det alltid varit vi två.

Den 4 augusti 2001 gifte vi oss i den trädgård jag nu påtar i.